Vad är det som gör att man blir förälskad i hästar? Så där riktigt förälskad så att man känner att det är svårt att leva utan dem? Min kompis Ebba tror att det beror på att man kan ha varit häst i ett tidigare liv. Egentligen tycker jag inte att det är konstigt, jag vet att åtminstone jag har en längtan efter att leva ett hästliv, att kunna springa omkring på fyra starka ben, flyga över hinder eller lägga mig ner och gnida in sand i pälsen i en solvarm grop. Och när man sen möter en häst och vet a. just den skulle jag vilja vara vän med, den och ingen annan! A. den sen är en vild och svårriden häst soom ens förståndiga mamma absolut inte vill köpa har ingenting a. betyda. Från den första dagen jag såg Vildros, visste jag a. det var henne jag ville ha.