Fastän de flesta av oss människor är upptagna med att tjäna sitt levebröd och inte tillräckligt uppmärksammar spirituella frågor har ändå varje människa en medfödd önskan och längtan till den absoluta sanningen. När denna slumrande kraft väcks och tar sig till ytan leder det till ökad insikt hos en del. Trots sofisternas och ateisternas påståenden att all sanning är illusion, tror alla på existensen av en evig sanning. När människan renhjärtat och med en ren själ ser på universums stadga och samtidigt observerar instabiliteten och obeständigheten hos dess olika delar, inser han att denna värld och dess uppenbarelser är en spegel som reflekterar existensen av en evig sanning. Med denna insikt har hans glädje inga gränser och han blir så utom sig att allt annat blir obetydlig och värdelöst. Detta spektakel formar basen för impulsen av gnostik1 som drar fromma människors uppmärksamhet till en värld bortom uppfattningsförmåga och odlar Allahs(SWT) kärlek i deras hjärtan. Dragningen som de känner gentemot detta spektakel får dem att glömma allt och det avlägsnar många begär från deras hjärtan.