Åren 2007-2009 upplevde Sveriges riksbank en berg- och dalbana när det gällde förtroende hos vissa målgrupper, först utskälld och sedan hyllad. Kritiken handlade i mångt och mycket om Riksbankens kommunikation. Riksbanken ansågs kommunicera för lite, för otydligt och göra dåliga eller svårbegripliga prognoser. Omsvängningen skedde snabbt, på mindre än ett år. Hösten 2008 när den finansiella krisen drabbade Sverige och världen med full kraft skrev tidningarna om hjältarna på Brunkebergstorg. Hur kunde förtroendet svänga så snabbt? Kan förtroende vara högt och lågt samtidigt och vilken roll spelar kommunikation i förtroendebygget? Det här är några av de frågor som författarna belyser och diskuterar genom att berätta om Riksbankens resa i kommunikation under snart 20 år. Transparens, tydlighet och förutsägbarhet är viktiga ingredienser för att bygga förtroende, inte bara i centralbanksvärlden utan i alla typer av verksamheter. Men författarna menar också att här finns en konflikt, en alltför öppen institution kan bli otydlig. För mycket information, för många budskap och för mycket oenighet kan medföra förtroendeproblem. Transparensen måste vårdas. Pernilla Meyersson har arbetat på Riksbanken sedan 1996, och är sedan 2007 informationschef. Pernilla Petrelius Karlberg är forskare på Handelshögskolan i Stockholm med särskilt fokus på medialiseringen av näringsliv och samhälle.