Emancipation och urbanisering i medeltidens Sverige är en studie av trender med ekonomisk anknytning 1200-1527. Medeltidens städer synes ha växt till sig i storlek och antal särskilt intensivt under den sista fjärdedelen av 1200-talet. Man kan notera att det är en period som ungefär är parallell med en rörelse av emancipation av ofria kvinnor och män såsom trälar. I och med många epidemier av pest 1350-1450 följde folkminskning och med den verkar stadskurvan planat ut. Skillnaderna mellan landskapen var stora med ett Väster- och Östergötland liggandes i ekonomisk framkant under högmedeltiden (1150-1350). Svealand kom med tiden att reducera denna skillnad. Det gäller särskilt gentemot Västergötland, vars urbanisering inte gick lika snabbt som i Svealand eller Östergötland. Dock, Östergötland uppvisar såväl ett successivt växande stadsväsende som en hög andel kvinnliga aktörer i affärer och andra beslut. Internationell genusinriktad forskning menar sig se ett hårdnande patriarkat i och med reformationen på 1500-talet. Här syns inte någon som helst förhistoria till ett hårdnande patriarkat - tvärtom! Andelen kvinnor som uppträder i offentligheten ökar tvärs igenom svensk medeltid. Den iakttagelsen stödjer tolkningen att reformationen innebar ett verkligt paradigmskifte som ytterligare stärkte ett redan starkt manssamhälle. BO FRANZEN är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet med inriktning mot svensk medeltid.