Under en relativt kort period förlorade Sverige runt en femtedel av sin befolkning. Mer än 1,2 miljoner svenskar som utvandrade till Amerika under senare delen av artonhundratalet och en bit in på nästa sekel. De lämnade sitt hemland och sökte en ny framtid på andra sidan Atlanten, ofta under avsevärda umbäranden.En del reste för att för att finna den religiösa frihet som saknades i det fundamentalistiskt lutheranska Sverige. Andra lockades av USA:s väg mot demokrati när Sverige ännu var att auktoritärt klassamhälle. Men de flesta övergav hemlandet av ekonomiska skäl, i hopp att kunna skapa en ny och bättre tillvaro för sig själv och sina barn i vad som var en ny värld.Utvandringen var så omfattande att under lång tid så kunde de flesta svenskar tala om släktingar eller bekanta som emigrerat. Kontakter upprätthölls med brev och besök. Men även om massutvandringen nu blivit mer avlägsen i tid var det något som på ett genomgripande sätt påverkade Sverige, med konsekvenser för lång tid framåt. Berättelsen om emigrationen är berättelsen om hur Sverige förändrades, blev modernt, och om hur svenskarna var med och formade USA. I sin trilogi om utvandringen till Amerika sätter Lennart Pehrson in personer och händelser i sitt historiska sammanhang. Den första delen, Den nya världen, inleds när Sverige under sin stormaktstid var med och koloniserade den nordamerikanska östkusten. Nya Sverige blev visserligen kortvarig som koloni men kom ändå att få betydelse för de fortsatta svenska relationerna med Amerika. Efter den amerikanska revolutionen var Sverige tidigt ute med att erkänna den nya nationen. När inbördeskriget utkämpades nästan ett sekel senare hade den svenska emigrationen redan inletts i mindre skala.