De senaste årtiondena har det civila samhällets betydelse kommit att betonas alltmer, vid sidan av staten och näringslivet. Det gäller såväl vid akuta kriser som för exempelvis välfärdsfrågor.

Civilsamhällesvetenskap är en introduktion till det svenska civilsamhället såsom det ser ut i dag – liksom till den forskning som bedrivs på området vid svenska lärosäten. Boken presenterar ämnet genom tre teman som utforskar civilsamhället ur olika perspektiv – både historiskt och i nutid.

Det första temat handlar om vad det svenska civilsamhället är. Här beskrivs olika sätt att förstå begreppet civilsamhälle och liknande termer samt de teorier som används för att förklara dem. Det andra temat tar upp vad som görs i det civila samhället. Här beskrivs aktiviteter inom området, inklusive religion, filantropi och krisberedskap. Det tredje temat handlar om betydelsen av det civila samhället och hur olika företeelser i civilsamhället kan tolkas och sorteras.

Boken är relevant för utbildning inom civilsamhällesvetenskap, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi, men också för kurser inom och för offentlig förvaltning, biståndsorganisationer, föreningsliv och verksamheter inom civilsamhället.

Bokens redaktörer:
Magnus Karlsson är professor i civilsamhällesvetenskap. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier. Emilia Forssell är docent i socialt arbete. Malin Lindberg är adjungerad professor med fokus på innovation i civilsamhället. Johan Vamstad är docent i statsvetenskap. Samtliga är verksamma vid Centrum för civilsamhällesvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Övriga författare: Ali Abdelzadeh, Erik Amnå, Rebecka Andersen, Hanna Bäckström Olofsson, Elisabeth Christiansson Drake, Magnus Jegermalm, Stig Linde, Erik Lundberg, Linnea Lundgren, Joanna Mellquist, Martha Middlemiss Lé Mon, Marie Nordfeldt, Hannes Rolf, Roberto Scaramuzzino, Ola Segnestam Larsson, Kristin Strømsnes, Hans Swärd, Susanne Wallman Lund-åsen, Pelle Åberg.