Under arbetet med sin förra bok, Historien om västfronten (Norstedts, 2014), påträffade författaren också minnesfragment av svenska sedan länge bortglömda tragedier, äventyr, strävanden och öden från kriget 1914-1918. Han förstod snart att han var tvungen att även skriva Svenskarna i första världskriget, som är en helt unik berättelse om de tusentals flyktingar som passerade genom Sverige i augusti 1914. Det är en berättelse om den försupne journalisten Gustaf Hellström, som fick sitt hem skövlat i den tyska invasionen av Frankrike 1914. Om de svenska konstnärerna i Paris som blev främlingslegionärer. Om fredsaktivisten Anna Lindhagen som samlade in pengar till Belgiens barn och som ensam reste till det ockuperade Bryssel och besökte flyktingläger i Nederländerna 1915. Om Selma Lagerlöf som var på semester i Bohuslän sommaren 1916 då de döda från Skagerackslaget flöt iland på västkusten och makrillen kallades likfisk. Om tre svenskar från den tidens gränslösa internationella elit som blev krigsfrivilliga i tyska armén, varav en gjorde karriär och blev kändis, en blev begravd på slagfältet och en snart var helt bortglömd. Om de turkiska, tyska, arabiska och ryska krigsinvaliderna som dog och begravdes i Sverige på sin väg hem. Om några av de flera tusen fattiga svenska utvandrare som tvingades strida på västfronten i USA:s armé 1918 och som återvände till Sverige efter kriget, men vars upplevelser idag bara är bortglömda amerikahistorier.

Nils Fabiansson arbetar som redaktionssekreterare för Historisk tidskrift. Han har intresserat sig för första världskrigets historia och arkeologi sedan snart 30 år. Hans första bok, Das Begleitbuch zu Ernst Jüngers "In Stahlgewittern" (2007, 2010), beskrevs i Dagens Nyheter som "Fabianssons utmärkta följeslagare" till den tyske författaren Ernst Jüngers klassiska krigsbok I stålstormen. Samma tidning skrev sedan om Historien om västfronten, att författaren "utmanar vårt slentriantänkande om kriget i sin originella och ohyggligt ambitiösa bok".