Svenskarna i Kanada assimilerades in i det anglokanadensiska samhället i samma hastiga takt som minnet av hemlandet bleknade. Denna etablerade bild av utvecklingen nyanseras i Carina Rönnqvists bok om svensk-kanadensarnas etniska medvetenhet. Nationalistiska tankegångar,, ofta artikulerade i den rikssvenska retoriken, lät sina ekon ljuda även i Kanadas svenskbygder. På liknande sätt som i USA växte det också fram svensk-kanadensiska församlingar, sekulära föreningar och organisationer, såväl som en etnisk press. Problemet att hålla svenskheten vid liv skulle emellertid visa sig vara betydligt större i Kanada än i det gamla Svensk-Amerika. Svea folk i Babels land belyser svenskt identitetsskapande i Kanada under 1900-talets första hälft. Detta var på många sätt en dynamisk period med stora slitningar mellan nationella enhetssträvan hos den kanadensiska staten och etnisk kraftsamling hos invandrargrupperna. Samtidigt pågick en moderniserings- och sekulariseringsprocess, där kyrkan som tidigare fungerat som en sammanhållande institution alltmer förlorade sin självklara status. I denna utveckling valde de svenska invandrarna ett pragmatiskt förhållningssätt.