Vilka frågor inställer sig för den som vill närma sig fenomenet nationell identitet i ett långt historiskt perspektiv? Kanske en fråga om hur territoriell tillhörighet förstods före nationalstaten? Eller om hur gemenskap och samhörighet skapades och definierades i stadsstater respektive imperier? Hur rimligt är det rådande synsättet inom delar av forskarsamhället att nationalism och nationalkänsla i första hand är 1800-talsfenomen? Kan tvärvetenskapliga utgångspunkter bidra till förståelse av människans relation till gräns och territorium och av hennes behov av gemenskap? Sjutton i huvudsak doktorander i ämnena historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.