Sonja Danielsson förmedlar är trösterika ord, särskilt för de som inser att åldrandet är något ofrånkomligt. Hennes ibland ironiska sätt att se hur livet gestaltar sig går inte över gränsen till sarkasm och cynism. Formen är senryu – haikuns kusin där hon inte bara fångar dagen i all enkelhet utan också i ett existentiellt perspektiv. Det händer att en dikt följer på en annan. Här ett par som väcker många tankar: Sekretären är hemlighetsfull som vanligt och håller klaffen. Byrån däremot håller låda varje dag på sitt kärva vis. En kan undra var framtidens äldre gömmer sina minnen och hur det gnisslar när strumporna ska fram. Men Danielsson talar inte bara i bilder utan kan också leverera svart på vitt: En gammal blir rädd att falla, tappa, glömma, att inte förstå. Läs mer på förlagets webbplats: www.fripress.se