Under senare delen av 1700-talet började konst, internationellt och i Stockholm, att spridas på en nyetablerad kulturmarknad orienterad mot en borgerlig stadsbefolkning. Konst började framträda som ett ämne i pressen, visas offentligt på Konstakademiens utställningar och erbjudas på en växande grafikmarknad. Samtidigt som kulturmarknaden expanderade etablerades även ett nytt konstbegrepp, sköna konster, vilket byggde på föreställningen att vissa högtstående konstformer hörde ihop för att de var sina egna mål och medel och att de därmed skilde sig från nöje, kunskap och nytta. Här presenteras ett alternativt perspektiv på formeringen av detta autonoma konstbegrepp. I tre studier diskuterar konstvetaren Sonya Petersson hur konst spreds, exponerades och begreppsliggjordes på kulturmarknaden. I den inledande studien undersöks hur konst som ett ämne i pressen relaterades till områden som traditionellt har räknats bort från de sköna konsterna: kunskap, dekoration och nöje. På motsvarande sätt presenteras i den andra studien hur konst på akademiutställningarna ingick i en utställningspraktik som i flera avseenden liknade auktionskammarens offentliga visningar och försäljningar. Auktionskammaren var allt annat än en institution för de sköna konsterna; det var en handelsinrättning och ett av stadens nöjen. Men det var också en plats där konst visades offentligt. Slutligen diskuteras spridningen av grafik på marknaden som en fråga om ett visuellt massmediums kunskapsvärde ett värde som kompletterar snarare än utesluter konstvärde. Sonya Petersson är konstvetare verksam vid Stockholms universitet. "Konst i omlopp" är hennes doktorsavhandling.