Frillor, fruar och herrar skildrar en för de flesta okänd institution med djupa historiska rötter och stor politisk betydelse, särskilt under tidig medeltid. Det handlar om kvinnohistoria, makthistoria, relationshistoria - och var något mycket nordeuropeiskt. Mellan den sydeuropeiska konkubinen och den nordliga frillan var skillnaden mycket stor. I Norden hade både frillorna och frillobarnen en juridisk särställning sedan urminnes tider, och var fullkomligt socialt accepterade. I våra lagar fanns spåren av frilloväsendet kvar ända fram till 1734. Tydligaste uttrycken tog sig frilloväsendet i Norge och Island, men även i England, Danmark, Sverige och Normandie. På Island var det ett av de tre främsta maktpolitiska instrumenten, och i Danmark och Norge gav det upphov till sekellånga inbördeskrig. Om detta finns mycket spännande och föga känt att berätta med historiska kändisar i högsätet: Harald Hårfager, Sven Tveskägg, Kristian II, Snorre Sturlasson, Olav den helige, alla Gustav Vasas söner, Vilhelm Erövraren, Gustaf II Adolf, engelske vikingakungen Knut den store... Och alla deras frillor, som många visar sig ha både namn och historia: Aelfgifu, Inga från Varteig, Karin Månsdotter, Dyveke, Agda Persdotter, Herleva, Kristina Abrahamsdotter, Barbro Blomberg, Karin Hansdotter, Margareta Slots...   Journalisten och författaren Pia Gadd berättar här om en rad fascinerande historiska kvinnoöden, samtidigt som hon ställer och besvarar frågor om frillan: Vad var hon? Vem var hon? Hur såg systemet ut? Vad betydde hon och hur försvann hon?