»I en by i norr svettas en helig
maronitgrav blod sedan hundra år.
Min fars grav svettas genom sina
porer i stenen. Min mors, måttfull
och täckt med mossa, läcker tårar.
Min mor hade bara sina tårar att
försvara sig med. Gud, gör så
att han dör! upprepade jag intill
utmattning när min far dröjde
med att komma hem. Jag drömde
om att bli faderlös. Bara hans död
skulle sätta punkt för min mors
tårar, min brors skrik och vår
bävan.»
Vénus Khoury-Ghata föddes
i Libanon, men är sedan trettio
år bosatt i Paris. I sina fl erfaldigt
prisbelönta romaner och diktsamlingar
förenar hon sin kärlek till
den arabiska kulturen med en
starkt personlig behandling av
det franska språket.

"Jag tror jag vågar påstå att få böcker har berört mig intill märgen så som Ett hus på randen av tårar. " / Svenska Dagbladet