Jag är född 1949. På 1970-talet kom jag ut med diktsamlingar och var "ung poet". Sedan skrev jag ingenting på synnerligen länge och har allmänt haft en föga ärorik bana, på vilken jag alltså framskridit rätt långt nu. Och jag frågar mig i dessa dikter, skrivna i en relativt lättillgänglig stil, vad man kan utvinna ur en sådan situation. Kanske gör den det faktiskt lättare att varsebli själva varat? Min diktsamling vill tjäna som ett försvar för varat och ett svar på frågan vad som skall bli när allt blivande är förbi. Per Knutsson [email protected]