På förmiddagen söndagen den 21 juli 1929 skulle min far Anders, som då var 11 år, cykla till Järvsö från hemmet i gården Per-Mårts, Skridsvik, för att hämta fotografier åt sin mor hos Svea Engman i Kyrkbyn. Härvid stötte han på Nilsters-Erske, som berättade om bilolyckan med Räv-Anders´ och Vassa-Hans´ T-Ford som inträffat under natten vid Grindstensberget. Räv-Anders och Vassa-Hans var drängar i Per-Mårts, varför detta var en stor och spännande nyhet. Senare får han veta att den 22-årige dragspelaren Gunnar Wiberg från Ulvsta omkommit i olyckan. Som tack för ett lass hö från min farfar till Wibergs, får sedan min far den förolyckades dragspel – en dröm för en pojke på den tiden. Tre år senare lämnar han spelet till Albin Hansson som inbyte för ett nytt. Så en dag i slutet på 1970-talet, ca femtio år efter det att han fick sitt första dragspel, råkar Anders gå förbi en musikhandlare på Drottninggatan 8 i Stockholm – Walles Musik. I skyltfönstret står som prydnad och klenod ett Dallape-spel som är precis som hans första dragspel. Det var inte till salu, men han får så småningom ändå köpa det. Vid hemkomsten tar han isär spelet för att inspektera skicket invändigt. Då får han se ett namn skrivet vid sidan av en av stämstockarna som fick pulsen att skjuta i höjden och benen att darra, nämligen Gunnar Wiberg. Denna smått osannolika historia om dragspelet triggade mig att vilja dokumentera allt om denna bilolycka. Så blev det, och resultatet kom att överträffa alla förväntningar! Förklaringen till det lyckade resultatet är kanske inte enbart min envishet. Min pappa Anders ville gärna tro att jag får lite hjälp ”där ifrån ovan”, dvs att det är ”HAN” som leder mig. Vem vet?/Författaren