Hur kan man veta om det någon har gjort är att betrakta som ett eller flera brott? Antag t.ex. att någon uppsåtligen har slagit ihjäl någon annan med en yxa; varför är det givet att gärningsmannen skall dömas för mord eller dråp men inte för båda och inte heller för den (grova) misshandel som har orsakat den dödliga utgången? Vilka skäl kan det finnas för att inte döma en gärningsman för alla brott som han eller hon faktiskt har begått? Svar på frågor som dessa hämtas från läran om s.k. brottslighetskonkurrens. Olika varianter av en sådan lära har funnits sedan i vart fall mitten på 1800-talet, dock utan att man kan säga att det finns enighet om hur konkreta problem bör lösas eller hur en lära av aktuellt slag bör rekonstrueras. Denna bok behandlar frågan hur man kan skapa ett system av regler och principer för att lösa typiska konkurrensproblem. Den utgör också en teoretisk, kritisk granskning av de olika slags systematiseringar som tidigare har framlagts i doktrinen och andra rättskällor. I boken redovisas dessutom ett stort antal lösningsförslag på praktiska konkurrensproblem.