När stridslarmet tystnat i slutscenen av Richard III är det 30-åriga Rosornas krig över. En ny ätt, Tudor, tar makten. Död på slagfältet ligger kung Rickard, vars förvridna gestalt som en ond demon hemsökt detta långa drama. Som alltid i Shakespeares kungapjäser snurrar maktens hjul och den som nyss satt överst hamnar underst och krossas.

Trots att han är halt och ful och puckelryggig – mera skapt till skurk än älskare, säger han själv – har Rickard en sällsam attraktionskraft på kvinnorna och männen omkring sig. Med intriger, svek och mord nästlar han sig fram till kronan.

Man kan se Rickard III som en förstudie till Macbeth och Hamlet, men också i sin egen rätt är den ett ”modernt” sammansatt porträtt av en ond man och ett starkt drama om hur en människa bryts ner i sin hänsynslösa strävan efter makt.