Idag smälter världens glaciärer av i en oroväckande takt. Polarmiljön håller på att förändras och världshavets yta stiger. Vad är det som sker? Hur mycket är människans påverkan och vad beror på naturliga variationer? De här frågorna ställdes redan för över hundra år sedan. Forskarna började inse att glaciärer runt hela Nordatlanten smälte och de frågade sig varför. Flera expeditioner drog norrut till polarområdena och snart undrade man om uppvärmningen också kunde påvisas på södra halvklotet? Det blev den fråga som öppnade dörren för en arbetarpojke från Vasastan i Stockholm att komma ut på sitt livs äventyr och att bidra till ny kunskap om glaciärernas liv. Hösten 1949 gick Valter Schytt ombord på sälfångaren Norsel i Oslos hamn. Den var lastad med mat för flera år, två trähus, polarhundar, slädar, vetenskaplig utrustning, två flygplan och fjorton expeditionsmedlemmar, varav nio forskare. Han hade just fyllt 30 år och var nybliven filosofie licentiat i geografi. Expeditionen har beskrivits som den första i sitt slag till Antarktis: internationell, vetenskaplig och modern. Andra världskriget var över och nu hade Norge, Sverige och Storbritannien satt sina nationella intressen åt sidan för att samarbeta kring vetenskapliga frågeställningar på den okända kontinenten. Vetenskapen var Valter Schytts biljett till klassresan, men också till en två år lång expedition till Antarktis med livet som insats. Utifrån Valters dagböcker och brev kan hans dotter Anna nu berätta om expeditionen men också hur ett livsäventyr flätas samman med klimatforskningens utveckling i Sverige under 1900-talet. Som vetenskapsjournalist med specialisering inom geovetenskapen kan hon ge en insiktsfull bild av var forskningen står idag kring inlandsisar, glaciärer och klimat. Boken är rikt illustrerad med fotografier från Arktis och Antarktis.