Den 1 januari 1965 togs, genom tioprocentiga tullsänkningar på industrivaror, ett första konkret steg mot det som skulle komma att bli den Europeiska Unionen (EU). På årets andra dag svor den amerikanske presidenten Lyndon B Johnson ämbetseden. USA skulle under år 1965 komma alltmer i fokus genom landets engagemang i Vietnamkriget, starkt kritiserat både inom USA och i flera andra länder, inte minst i Sverige.

Den 1 februari arresterades den amerikanske medborgarrättsledaren Martin Luther King tillsammans med 770 andra, när han demonstrerade för rösträtt för de färgade medborgarna. Samma månad började USA bomba militära mål i Nordvietnam. Det uppstod också andra oroshärdar i världen detta år, exempelvis i Rhodesia och i Algeriet, där president Ahmed Ben Bella störtades i en oblodig kupp. I början av september uppmanade den kinesiske försvarsministern Lin Biao till ett folkets krig i Afrika, Asien och Latinamerika för att besegra USA och Västeuropa. Detta har betraktats som inledningen till den s.k. kulturrevolutionen i Kina.

I Sverige antogs vissa grundlagsändringar i riksdagen, bl.a. sänktes rösträttsåldern med ett år så att rösträtt inträdde året efter det att man fyllt 20 år.

Den segdragna frågan om organisationen av det svenska internationella biståndet fick detta år en ny lösning. Nämnden för internationellt bistånd, NIB, upphörde och ersattes av det nya SIDA.

1965 var också året då polisväsendet förstatligades. De tre verksamhetsgrenarna polis, åklagare och domare skildes då helt från varandra och tre fristående organisationer skapades.

Ingående och levande beskriver Tage Erlander de stora händelserna i världen, men givetvis även det politiska vardagsarbetet. Inte minst får vi en rad temperamentsfulla porträtt av tidens ledande politiker, kungahus, kulturliv och vetenskapliga värld.