Hur kom det sig att starka krafter i samhället ville ha en förbudslag i början av 1900-talet? Detta trots att konsumtionen av alkohol hela tiden minskade till följd av de allt hårdare restriktionerna? Förbudslagen var ingen blixt från klar himmel utan resultatet av en lång process som steg för steg ledde till en åtstramning av alkoholpolitiken i landet. Men innan förbuddet såg dagens ljus var man öppen för alkoholpolitiska innovationer. En sådan var städernas alkoholbolag, tidiga föregångare till våra tiders Alko. I såväl Ekenäs som Hangö blev dessa alkoholbolag viktiga aktörer i det kommunala livet - inte minst därför att de tidvis var mycket lönsamma. Det här är berättelsen om vår tidiga alkoholpolitik - och om hur vi mälade in oss i ett hörn vid namn förbudslagen. Alkoholproblemen i början av 1900-talet upplevdes som så allvarliga att endast ett totalförbud kunde rädda landet från undergång. Men innan förbudet blev verklighet kunde de västnyländska städerna finansiera allehanda vällovliga projekt med hjälp av brännvinspengar. Situationen innan förbudet utmärktes av en starkt polariserad alkoholdebatt på lokalplanet. Ekenäs tidvis liberala linje ledde till att staden av sina kritiker tilldelades öknamnet Supnäs.

Västnyländska kultursamfundets skriftserie nr. 28