Sedan Nollvisionen antogs av den svenska riksdagen hösten 1997 har dödsfallen i trafiken minskat avsevärt trots en ökad trafikmängd. Nollvisionen anses ha haft en väsentlig betydelse för den utvecklingen. Nollvisionen har även varit framgångsrik i andra avseenden. Den har spridits till ett antal länder och flera andra politikområden. Den har dessutom blivit ett varumärke för Trafikverket och en del av Sverigebilden, med trygghet och säkerhet, entreprenörskap och ingenjörskonst samt samverkan mellan politik, marknad och civilsamhälle som centrala komponenter. Men trots framgångarna fanns redan från starten ett antal spänningar och olösta spörsmål som alltjämt präglar Nollvisionsarbetet. Den här boken handlar om vilka dessa spänningar och konfliktlinjer är och hur de påverkat styrningen mot noll.