Carl XVI Gustaf : den motvillige monarken

Ingen i vårt land har över tiden varit så uppmärksammad, omskriven och hyllad som kung Carl XVI Gustaf. Men hur är han som person och hur uppfattas han av människor i sin omgivning?
Genom samtal med personer som stått honom nära får vi här ta del av en ny bild av vår statschef. Gamla klasskamrater, lärare, lumparkompisar, befäl, adjutanter och livvakter berättar för första gången om sina minnen av kungen. Fram träder bilden av en helt vanlig människa och av en motvillig monark.
Utgångspunkten för boken har varit att belysa de okända sidorna hos kungen, de som tidigare inte skildrats och de som vi inte vet så mycket om. Vi får också ta del av monarkens inofficiella liv. Vilka är hans privata vänner, hur ser kretsen kring kungen ut och hur umgås de på fritiden?

THOMAS SJÖBERG är journalist och författare med en särskild känsla för personporträtt. Han har skrivit flera uppmärksammade biografier, bland andra: Ingvar Kamprad och hans Ikea (1998), Barnflickan i Knutby (2005) och Private med Milton och Milton (2002).

"anser vi att monarkin är det överlägset bästa statsskicket så är det viktigt att granska Carl XVI Gustaf ur alla aspekter. Just därför är 'Den motvillige monarken' en viktig bok"
Åsa Linderborg, Aftonbladet

"en väldokumenterad skildring av något vi alla anade"
Gunnar Bergdahl, Helsingborgs Dagblad

"Om en privatperson vid namn Carl Gustaf B umgås i kretsar där kvinnor är en leksak att ta fram vid efterrätten är det beklämmande, patetiskt och gravt dekadent. När Sveriges kung gör det är det oacceptabelt. Den motvillige monarken borde få även inbitna monarkister att vackla. [...] Det är orimligt att allt nu bara fortsätter som vanligt. Men från riksdagen är det dödstyst. [...] De tycker kanske synd om kungen, generas av honom. Det gör nästan alla. Men ett statsskick kan inte vila på att folket tycker synd om statschefen."
Lena Andersson, Dagens Nyheter

"Den motvillige monarken" kommer knappast att innebära någon vitamininjektion för landets monarkister. Men kanske, förhoppningsvis, kan den ge upphov till en mer förutsättningslös diskussion om det svenska statsskicket. Det finns en del att tala om.
Gabriel Byström, Göteborgs-Posten

"Föredömligt dokumenterad, välskriven och roande."
Staffan Heimerson, Aftonbladet